Att röra sig, eller inte...

Hur får ni era barn att börja idrotta?

Mina två äldsta döttrar (9 och 7) har egentligen ingen hobby. 7-åringen simmar men det är sista delen sen är det ingen simskola längre. Så nu skulle deras föräldrar gärna se att dom hittade en väg in i idrottens förtrollande värld. Vi båda har sysslat med all idrott under vår uppväxt men bollintresset har kanske inte följt med till våra barn. Idag på väg till skolan så gav jag min 9-åring ett ultimatum - jag vet egentligen inte vad som händer annars, men ändå!
När jag kommer hem från jobb så ska hon ha valt ut en idrott som vi ska testa. Hon ska fråga i klassen bland hennes kompisar vad dom gör och om hon tycker det verkar roligt så ska hon höra om hon får följa med. Mitt problem är att jag tror att när jag kommer hem så har hon antingen glömt bort det, eller så var det ingen som gjorde något roligt.
Hon är otroligt rädd för att göra en uppvisning, på gympaläger har hon tränat och tränat hela året och när man sen skulle visa upp vad man lärt sig för föräldrar så har hon suttit i ett hörn, med tårarna rinnandes över kinderna.

Vad gör man???

- Vet inte?

Har ni fått det svaret av era barn någon gång?
Min 9 åring och 7 åring är experter, på att glömma...
Just nu är det vinter, jag vet att ni vet, men dom två verkar glömma det var gång dom går inomhus...
Som om dom tänker så fort dom går innanför en dörr:
- Hey, vad varmt det är nu, det måste vara sommar.
Vi tjatar varje dag om att man måste ha en tjock tröja, vantar & mössa och att alla dessa saker ska med hem igen. Men icke - jag skulle vilja säga att de inte lyckats båda två samma dag under hela vintern. Det är alltid något som ligger kvar på skolan.
I förrgår kom äldsta dottern hem med hål på knäna, hon hade ramlat på rasten och skrapat sina knä - följdfrågan... - Gick det inte hål på överdragsbyxorna då oxå? Möttes av tystnad...

Gäsp!

5-minuters metoden

Igår kväll när minstingen åt sin mat så somnade hon, som hon brukar göra. Jag bar in henne i sängen får att i slow motion lägga ner henne, då vaknade hon, som hon brukar göra. Jag började frenetiskt dunka lite lätt i rumpan för att om möjligt få henne att somna om innan hon blir allt för pigg, som jag brukar göra.
Det gick inte så bra, som det brukar bli - hon blir mer och mer ledsen...
- Skit i det här, hörde jag mig tänka högt.
- Vi testar den gamla 5 minuters metoden... Inget av det vi gjort hittills har ju blivit så mycket bättre.
Sagt och gjort jag klappade om henne la på henne täcket ordentligt och gick ut ur rummet, 5 minuter senare gick jag in igen, tröstade henne lite snabbt, la på henne täcket och sa godnatt.
Efter 3 besök somnade hon - Woohoo! Tänkte jag, fy fan va bra det gick... sen vaknade hon.
Men efter 35 minuter och 6 besök så somnade hon faktiskt.
Förhoppningen är att hon till slut har lärt sig att somna själv - så att hon kanske somnar om när hon vaknar mitt i natten.

Är det någon som har positiva /negativa erfarenheter??
Vi behöver förändra något nämligen...

Att få sova

Hur gör man med en liten flicka på 4½ månad som vaknar varannan timme hela natten och gråter/skriker. Hur får man henne att bara lugnt somna om som våra andra barn har gjort.
Vi borde kanske kunna detta eftersom vi varit igenom det här med spädbarn 3 gånger innan, men nej - detta är helt nytt.
Men hennes föräldrar tar gärna emot tips!
Hon vaknar ungefär varannan timme mellan 20.00 - 08.00, gråter, hon somnar om efter att man vaggat henne i hennes säng eller klappat henne i rumpan under 5-10 minuter, men skrikandet gör ju att det känns som en halvtimme. Sen är man livrädd att hon ska väcka resten av huset.
Vid 03.00 brukar hon få lite mat, sen vid 06.00.
Jag tror att hon vill ligga med ett bröst i munnen hela natten, det är väl de hon saknar - och hon vägrar ta napp - hon klöks om man försöker stoppa in nappen.

Hjälp!

VAB

Har en dag hemma idag.7-åringen blev ju lite dålig i tisdags och hade väldigt hög feber igår. På kvällen försökte vi stoppa i henne lite mat, men efter en stund kom den upp igen. Idag tänkte vi köra det säkra före det osäkra. Vi avvaktar och ser om det skulle kunna vara vinterkräksjukan, och stoppar smittspridningen. Så då passade 2 åringen och 9 åringen och jag på att åka lite skridskor i vintersolen.

Simskola - sjukdom

Igår var min 7-åring på simskolan. Så fort hon kom upp ur vattnet så så hon att hon mådde illa.
Jag såg kaskadkräkningarna över hela simhallen i mitt inre och började tänka på skadeförebyggande åtgärder.
Men det blev inte så farligt - hon frös lite medans vi duschade, såg hängig ut i bilen och hon gick o la sig när vi kom hem. Men det var nog bara en förkylning. Imorse hade hon feber men vi slapp kräk inatt! Det känns mycket bra.

Förlösande

Man skulle dela med sig på smabarnsfarsa.se... Det gjorde jag.

Eftersom jag har varit igenom 4 st förlossningar så kanske jag ska hålla mig kortfattad...

1. Min sambo kom ner från sovrummet vid 23-tiden och sa att nu var det nog igång. (2 dagar innan utsatt datum) Jag minns att jag kollade på The Rock, men såg den nog inte klart  ;)

Dagen innan hade vi tömt vår brunn (dricksvatten) för att vi hade lite bakterier i vattnet - m.a.o, de vatten vi hällt upp i spannar och dunkar gick snabbt åt när man nervöst sprang på toa hela natten. Kl 09.00 bestämde vi oss för att åka in - då hade vi varit vakna hela natten. Vi förklarade situationen för barnmorskan och de lät oss vara kvar trots att hon inte var öppen så mycket. Tillbringade hela dagen vandrandes i sjukhuset korridorer med värkar som kom och gick. Vid 18 fick hon ryggmärgsbedövning för att kunna sova lite och samla krafter. Tror även jag slumrade lite på två besöksstolar som jag satte ihop. Vid 01 började personalen bli lite oroliga för det lilla livet, hjärtrytmen gick ner lite och de sa att hon började bli trött där inne - lät inte positivt. De kallade på en läkare som sa att nu fick min sambo göra en kraftanstängning annars fick det nog bli ett snitt. De gjorde susen - 02.00 föddes en liten tjockis på 4,2 kg. Samma sekund så fick hela mitt liv helt andra värderingar. DET GÅR INTE att beskriva känslan. Sjukhuset höll på att renoveras så jag fick inte stanna kvar efter förlossningen, så 07.00 satte jag mig i bilen för att köra hem  :cry: Hade det inte varit för att jag varit vaken i 47 timmar i sträck hade jag nog tagit det hårdare än jag gjorde.

2. Gick hur lugnt som helst till. Min sambo väckte mig på morgonen och sa att idag behövde jag nog inte åka till jobb - det var dax! Vi ordnade med barnvakt, sambon badade hemma och klockan 15 körde vi in.

100% fokuserande på sin uppgift låg min kämpe till sambo i sängen och födde vår andra flicka kl 17.30 på 4,5 kg

3. Har jag nästan förträngt av någon anledning. Den var inte lika bra som nr 2 men mkt bättre än nr 1.

Min sambo sa till mig på morgonen att det kändes lite annorlunda i magen, men att det inte var någon fara. Jag åkte till jobb, men redan vid lunch ringde hon hem mig. Jag ordnade iväg våra två barn och fixade allt hemma. Klockan 21 åkte vi in till sjukhuset. Men hon var inte öppen så mycket så vi fick åka hem igen. (Var förberedd på det när ni åker in, det är en såå tråkig överraskning annars). Klockan 01.00 stod hon inte ut längre och vi körde in till sjukhuset igen – efter lite värkarbete satte krystvärkarna igång lite innan 04 och nästan på klockslaget kom vår tredje tös ut.

4. Vi var ca: 1 vecka innan utsatt datum, men vi hade gjort ett extra tillväxtultraljud eftersom min fru (numera!) tyckte att det var väldigt tungt denna gången. De räknade på alla värden och gissade att barnet vägde 4,3 och efter en vecka till skulle väga omkring 4,5-4,6kg. Vi beslöt att på tisdagen veckan efter bli igångsatta. När vi väl anlände på tisdagen var inte min fru riktigt mentalt förberedda, vi gjorde ett ultraljud till och de räknade fram att barnet vägde 4,4 så vi sköt upp det två dagar. På torsdagen var hon mer redo och fick gel som skulle sätta igång värkarna. Vi fick efter en stund lämna sjukhuset och begav oss ner på stan för att luncha, allt var lugnt, men det hade satt igång. Då och då fick vi göra en paus för att ta en värk. Klockan 14 var vi tillbaka och hon hade öppnat sig lite. Ut igen och gå en runda – tillbaka till sjukhuset och ner i ett bad. Klockan 20 satte värkarna igån ordentligt och klockan 20.58 föddes vår 4:e flicka, 5,2 kg. Så bra var dom på att gissa! J

Men nu får det nog räcka!!